söndag 14 februari 2010

Orchestral Manoeuvres In The Dark - Architecture & Morality (1981)


















1. The New Stone Age (3:22)
2. She's Leaving (3:28)
3. Souvenir (3:39)
4. Sealand (7:47)
5. Joan of Arc (3:48)
6. Joan Of Arc (Maid Of Orleans) (4:12)
7. Architecture And Morality (3:43)
8. Georgia (3:24)
9. The Beginning And The End (3:48)

Projekt "1001 album du måste höra innan du dör" - Album #32

Mitt första möte med Orchestral Manoeuvres In The Dark var på en skolresa under 80-talet när vi lyssnade på ett blandband en kompis hade spelat in. På denna kompilation fanns två låtar med OMD i form av ”Tesla Girls” och ”Enola Gay” och båda dessa tilltalade mig skarpt. Jag har allt sedan dess hyst en viss förkärlek till detta band, mycket på grund av den eminente vokalisten Andy McCluskey, dock utan att jag utforskat deras diskografi helhjärtat.

Architecture & Morality är inte bara deras kritiskt mest hyllade album, det har dessutom sålt i 3 miljoner exemplar. Denna platta är innehållsmässigt klart mer intressant och spännande än deras sentida lite mer lättillgängliga och i viss mån slätstrukna inspelningar. The New Stone Age inleder något trevande och stelt men därefter bjuder de på en rad gåshudsgenererande kompositioner med en sällan skådad melodikänsla. Det flitiga användandet av mellotron förhöjer upplevelsen avsevärt dessutom. Det finns som sagt några överkomliga låtar men höjdpunkterna är i numerärt överläge och påvisar vilket oerhört kompetent band detta är i sina bästa stunder.

Topp-3:

1. Joan of Arc
2. Souvenir
3. She’s Leaving

7/10

Spotify: http://open.spotify.com/album/6bR98XzGnklTORDvZ7Oc2i

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar