1. This Town Ain't Big Enough For Both Of Us (3:05)
2. Amateur Hour (3:37)
3. Falling In Love With Myself Again (3:03)
4. Here In Heaven (2:48)
5. Thank God It's Not Christmas (5:07)
6. Hasta Mañana, Monsieur (3:52)
7. Talent Is An Asset (3:21)
8. Complaints (2:50)
9. In My Family (3:48)
10. Equator (4:42)
Projekt "1001 album du måste höra innan du dör" - Album #46
Jag introducerades till Sparks redan som 6-åring då jag fascinerades av det märkliga skivomslaget till Indiscreet (1975) där bröderna Ron och Russel Mael befinner sig på en gata i resterna av ett kraschat flygplan. Dock dröjde det ända tills för något år sedan innan jag på allvar satte mig in i bandet rent musikaliskt men bättre sent än aldrig.
Kimono My House är Sparks tredje platta och blev deras genombrott då den var ett klart lyft mot dess föregående alster. Deras härligt skruvade tillvägagångssätt avseende låtskrivandet följer inga lagar vilket leder till att originalitet är bandets adelsmärke. Trots stor experimentsluta och sjuka infall tappar Sparks dock ytterst sällan bort LÅTEN. Skivan sprudlar av smittande melodier samt egensinniga och läckra arrangemang. Kimono My House är den första i raden av en trio suveräna album som kom efter varandra där Propaganda är min absoluta favorit.
Topp-3:
1. This Town Ain't Big Enough For Both Of Us
2. Amateur Hour
3. Hasta Mañana, Monsieur
8/10
Spotify: http://open.spotify.com/album/7HfC3Cd8qSkGKqbOZi4Nbz
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar