Echo And The Bunnymen x 2

Echo And The Bunnymen – Porcupine (1983)


















1. The Cutter (3:56)
2. The Back of Love (3:14)
3. My White Devil (4:41)
4. Clay (4:15)
5. Porcupine (6:01)
6. Heads Will Roll (3:33)
7. Ripeness (4:50)
8. Higher Hell (5:01)
9. Gods Will Be Gods (5:25)
10. In Bluer Skies (4:33)

Projekt "1001 album du måste höra innan du dör" - Album #74

Echo And The Bunnymen har redan avhandlats tidigare i denna blogg då debutalbumet Crocodiles från 1980 recenserades (7/10). Ytterligare två av bandets album finns representerade i boken ”1001 album du måste höra innan du hör” och jag har valt att beta av båda dessa två här och nu.

Echo And The Bunnymen beskrivs ofta som ett band tillhörande postpunkscenen som florerade under tidigt 80-tal. Personligen tycker jag melankolisk pop är en bättre och mer passande beskrivning. Bandets största tillgång är tvivelsutan vokalisten Ian McCulloch som har en sällan skådad förmåga att trollbinda med sitt säregna uttryck.

Bandets tredje album Porcupine är något av en växarplatta men har trots massor av speltid inte utvecklats så mycket att det tillhör mina absoluta favoriter med bandet. Förutom att plattan är tämligen ojämn lider den av att experimentlustan påverkat bandets melodistyrka som normalt sett är deras signum. Ett stabilt verk men då bandet i normalfallet brukar skämma bort mig med magi sitter man ändå lite besviken i slutändan. I The Cutter och The Back Of Love känner man dock igen Echo And The Bunnymen när de är som bäst!

Topp-3:

1. The Cutter
2. The Back of Love
3. Heads Will Roll

6/10

Echo And The Bunnymen – Ocean Rain (1984)


















1. Silver (3:22)
2. Nocturnal Me (4:57)
3. Crystal Days (2:24)
4. The Yo Yo Man (3:10)
5. Thorn of Crowns (4:52)
6. The Killing Moon (5:50)
7. Seven Seas (3:20)
8. My Kingdom (4:05)
9. Ocean Rain (5:12)

Projekt "1001 album du måste höra innan du dör" - Album #75

Ocean Rain är Echo And The Bunnymens fjärde platta. Denna spelades delvis in i Paris tillsammans med en 35 man stark symfoniorkester. Detta märks då deras melankoliska, mörka men ändå melodiska pop här är mer storslagen än någonsin. Rent kvalitativt är detta ett av, om inte deras starkaste, album. The Killing Moon är albumets mest kända låt men här finns fler kompositioner av samma überstarka kaliber. Ett genomstarkt album där Ian McCulloch briljerar med sin närvaro och nerv.

Topp-3:

1. The Killing Moon
2. My Kingdom
3. Ocean Rain

8/10